Under mina år på gymnasiet så gick jag upp mycket i vikt, min familj var inte överlycklig över mitt val av ämne, men jag kände att jag hade en egen vilja och följde den. Några saker som inte var så bra, var att jag blev spelberoende, vissa gånger vann jag, men så här i efterhand så inser jag att jag spelade bort mer än jag vann, jag var ute och festade, ett under att man kunde dricka hembränt, skulle aldrig falla mig in i dagens läge, hade vänner som knarkade, har själv aldrig testat, men en av dessa tog livet av sig, på grund av att personen hade skulder, den dagen var tung, i sammband med det, så blev en av mina vänner tvångsomhändertagen för avgitning, mådde så dåligt, men insåg sen att jag kanske hade räddat hennes liv, personen skrev brev till mig, men det visade sig att breven inte kom fram till mig, min egen far gömde breven från mig, vilket vi upptäckte snabbt, han tyckte inte att jag skulle han någon kontakt med henne. På något sätt tog jag mig igenom hela gymnastiet med fullständiga betyg, okej jag hade 2-3 ig, men jag klarade mig. 

Något som stör mig är att jag har en minnesbild på hur min uppväxt var, min familj har en annan, ställer mig ofta frågan, vems version är rätt? min där jag är djupt deprimerad genom större delen av mitt liv, eller deras där jag inte alls gjorde allt det där som har brutit ner min kropp? vems verklighet är rätt?

Studenten kom och gick, jag hade lovat att vara hemma ett år innan jag drog vidare. I slutet så flydde jag, fick höra från mina föräldrar att jag skulle aldrig klara av att ha en egen lägenhet, det tog hårt på mig, att man inte ens blev betrod med en sån sak. hela mitt liv kändes som ett misslyckande, kände att jag inte var värd ett dugg, jag var bara till besvär, jag var inte mycket mer än en piga. 

....... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under hela mitt liv, har jag känt mig oälskad. Känslan av att inte duga för sin familj, att man inte är duktig nog, att man inte är populär eller har många vänner,  Jag har ingen högskole utbildning, Men flera andra olika utbildningar. En av dom ut...

Just nu så läser man i tidningarna om alla våldtäckter som är på festivalerna och andra arrangemang som är ute i landet. Det som får mig att fundera är, ska det verkligen behöva bli så att man måste dela upp män och kvinnor, ska inte par få kunna gå ...

Idag är en upp och ner dag, gamla bekantskaper har hört av sig, vilket var trevligt. Ikväll kom dock tankarna om livet. Vad som händer när vi dör, vandrar vi vidare, föds vi igen, har man en själ? Jag har alltid trott att man lever mer än en gång. ...

Att hela tiden få höra, "Du måste skaffa dig ett jobb" Får mig bara att må ännu sämre. Känna sig ännu mer värdelös. Högsta drömmen är att hitta mig ett jobb, ett som ger mig glädje, får mig att må bra, som kroppen orkar med. Men har hellt tappat själ...

Många är i dagens läge medvetena om fk och deras sätt att behandla personer som är sjukskrivna eller på något sätt beroende av dom, själv råkade jag ut för en chock för ett tag sen. För någon vecka sen pratade jag med en vän, som varit med om en olyc...