Blev moster häromdagen,  är en stolt sådan, lilla tösen är så söt. Men samtidigt så känner jag mig väldigt nere, för jag har alltid varit väldigt barnkär. Har alltid velat ha barn, men som det känns i kroppen, med all värk, Så känns det som om den drömmen är väldigt avlägsen. Om det någon gång kommer att inträffa. Jag har istort sett accepterat att jag nog aldrig kommer få ett eget barn, även om den tanken gör mig väldigt ledsen, så måste jag tänka på hur min kropp mår, och ställa mig frågorna. Kommer jag ha orken och energin att kunna ta hand om en bebis?

Som det känns just nu, så är svaret ett nej. Hur ledsen det än gör mig......