Nu börjar det här kapitlet att nå sitt slut, För häromdagen så fick jag ett samtal om jag var intresserad av tjänsten som jag var på intervju för för två veckor sedan, Även om den är på 75% sa jag gladeligen ja. 

Så väntar på lite papper sen är det bara att tuta och köra. Jag är nervös, har inte jobbat på snart 7 år, tankarna snurrar i skallen, som kommer jag klara av det här? Sen så vet dom inte om mina problem, men till mitt försvar så frågade dom mig inte om det. Och min sjukdom gör ju mig inte mindre värd som mäniska. Men livrädd det är jag. Vill göra bra ifrån mig, visa att dom kan lita på mig som person, Men jag tror på mig själv, tror att jag kommer att klara det. Det måste jag, för jag vill så gärna påbörja mitt nya kapitel......