Senaste inläggen

Av storm82 - 11 februari 2016 09:22

Alla pratar om att man måste satsa på ungdommarna, när det kommer till jobb och utbildning, men det roligaste är, dom är dom som har lättast att få jobb ute på arbetsmarknaden. Upp till 25 är det relativt lätt att hitta jobb, själv så var det en tid då jag ibland jobbade mer än jag ville, men var i stort sett bara vikariat. Nu sitter jag här, 30+ och funderar på vem som skulle vilja anställa mig, jag som har kronisk värk, tänder som är trasiga tack vare alla mediciner. en kropp som har rusat i förväg, så den är helt slut. Vem vill ha mig? för snart ett år sedan, så slet jag med pendling på 3 timmar per dag och 75% jobb. Men vad fick man för det? inte ett dugg, man fick bara höra hur oduglig man var, vilka fel man gjorde, man fick aldrig någon chans, man var dömd på förhand. 

Jag vill jobba, jag vill ha ett liv, men som det är idag, så vet jag inte hur jag ska komma vidare. För inte satsar våra politiker några pengar på oss som är mellan 30-60 år. Utan det är ungdomarna som går först, vi andra sitter och ruttnar bort på olika fas3 platser. som i längden inte ger något ändå....... 

ANNONS
Av storm82 - 10 februari 2016 09:00

Det har jag frågat mig många gånger, då alla andra runt mig verkar bestämma vilken väg jag ska gå. Fastän att jag är vuxen, har mitt eget liv, så behövdes det en brytning med vissa i faniljen, för att jag ska kunna få växa, att hela tiden behöva bry sig om vad andra tycker och tänker, eller har man rätt frisyr? rätt kläder? rätt vänner? ja listan kan göras lång. Vem är det som bestämmer över ditt liv? Det kan egentligen ingen annan än du själv göra, sätt dig ner, fundera på vad du vill göra, vad vill du med ditt liv? vilka personer ska det inehålla? om ens familj eller vänner försöker bestämma över dig och vad du ska göra, så kanske man behöver ta ett steg ifrån dom, för att själv fundera på vad man själv vill. I min egen familj så har jag alltid fått höra hur dålig jag är, dumm, att jag aldrig skulle kunna klara av att ha en egen lägenhet, att jag inte har rätt frisyr eller färg på håret. etc etc, medans allt jag ville var att bli accepterad och älskad av min egen familj, kände aldrig den kärleken från dom. Jag har inte många vänner, men valt bort dom som drog energi och aldrig höll vad dom lovade.... Dom kan lika gärna gå vidare till andra... 

ANNONS
Av storm82 - 14 januari 2016 00:23

Igår förlorade jag min familj, inte så att dom dog, men dom tog beslut att än en gång inte lyssna på vad jag hade att säga, så jag tog beslutet att bryta med dom. Innan jag ens hade fått förklara, så började personen att dra sina egna slutsatser, gapa och skrika på mig, Jag har tröttnat på att min familj behandlar mig som skit, att jag inte blir trodd, att dom alltid utser mig till syndabocken. Vem ska dom nu utse till det svarta fåret? för jag tänker inte svara när dom ringer, svarade på ett sms idag som mamma skickade, men det var för att få henne att fatta att jag inte mår bra, att jag vill att dom lämnar mig ifred. att jag inte orkar med dom längre. Orkar inte med allt drama, allt som jag måste ordna upp. 

Det här är ett av dom svåraste besluten jag har behövt att ta. Men jag tog det, det känns jobbigt, men jag ska visa dom att jag klarar mig utan dom.... 

Av storm82 - 17 december 2015 18:13

Nu är snart julen här igen.. och jag mår sämre än vanligt, jag har familj, jag har några få vänner, men bor i en stad som man knappt känner någon, ingen familj nära, men det är mitt eget val, 4e julen i rad som jag är ensam, ska fira med familjen, men sen åker jag hem igen, till min lilla lägenhet och min katt. Känslan jag har är att problemen läggs på mig, Jag har ingen egen familj, inga barn, ingen pojkvän, vid såna här tider känner man av ensamheten ännu mer, vill bara försvinna, börja om på nytt, där varken familj eller så kallade vänner vet vart jag tagit vägen, har ingen lust längre, kroppen värker, hjärtat är trasigt, kan knappt förmå mig till ännu en dejt med han som säger att han är mr right, men när det väl kommer till kritan är personen bara ute efter sex, Jag undrar vad jag gjorde för ont i mitt tidigare liv som gjorde att jag måste få utstå allt detta.. 

Av storm82 - 30 november 2015 14:57

Igår kollade jag på en musikvideo som en kille som några av mina gamla ungdommar känner har gjort, kollade in kommentarsfälltet och blev paff. 

Politikerna som idag ska vara en förebild och sköta sig, tror att man kan uttrycka sig hur man vill, till det hela hör det att killen vars musikvideo har fått den här kommentaren, är så svensk som man kan bli. 

 
Äcklig låt! Tyvärr som Nasir - Kanecco Lämna eller bli utskickade"
 
Vilka signaler sänder det här till våra ungdommar som finns där ute i landet? Vet inte ens om jag vågar publicera det här inlägget då jag antagligen kommer bli påhoppad från alla håll. Men anser att alla mäniskor ska ha samma värde. Kommer man hit till detta land och sköter sig, så ska man ha samma rätt som alla andra att få leva ett normalt liv, få kunna vara trygg och må bra. Sen dom som kommer och missköter sig kan åka tillbaka till där dom kom ifrån. Jag läser varje dag om vad personer gör mot varandra, bränner ner asylboenden, skickar folk efter varandra, det intressanta är att folk skyller allt på invandringen, vart kommer det hela att sluta?????
Av storm82 - 17 november 2015 09:00

Du säger att du känner mig,,,, du säger att jag är lätt att läsa... att du vet hur jag tänker, vem jag är, 

Att jag är din avbild...... 

Nej du vet inte mycket om mig, det var många år sedan jag slutade låta dig se vem jag är och vad jag tänker. Varför skulle jag låta dig komma nära, när du ändå bara gör mig illa. Du tjatar om att jag ska flytta närmare, varför skulle jag lämna den stad som varit min hemstad dom 10 senaste åren. Du vill styra, du vill kontrollera, men jag bröt mig loss för länge sedan. Att du betalar mina resor hem till er, det får ni gärna göra, efter allt du gjort mot mig, efter allt du sagt, Att jag aldrig skulle klara mig själv, att jag är spelmissbrukare, spelar bort alla pengar som jag har. Du har gjort allt för att trycka ner mig, sen den dagen som jag föddes, att vara en liten docka, synas men inte höras. gjorde man något fick man en blick som sa att det där kommer du att få sota för sen..... konstigt att man flyttat iväg, så man slipper din inblandning i mitt liv... 

Av storm82 - 11 november 2015 08:46

Varför köpa sex, när man kan få det gratis genom alla dejtingsajter som finns?

En sak som jag märker som singel idag när man är ute på tex badoo, happypancake, etc. Är killars syn på kvinnor, jag är väldigt medveten om att det med all säkerhet är likadant åt det andra hållet. Men jag kan ju bara utgå från vad jag själv råkar ut för. 

Häromveckan var det en 19 åring som skrev till mig, hans första kommentar var:

"Vad gör en MILF som du ute på badoo?" Min första tanke var då. Jag är 33 år gamal, har inga barn, och blir kallad för MILF.... suck, tryckter bort honom utan att svara. 

I lördags var det en annan 19 åring som skrev detta till mig:

"Imorgon ska jag ut i krig, vill du göra min sista kväll njutbar?" Samma sak igen, skakar på huvudet och blockerar den här personen. 

Sen finns det äldre karlar som skrivit saker som typ:

"vill du träffas och ha det skönt tillsammans?" 

"Vill du ses för en skön stund?" 

etc etc, listan kan göras lång. 

Sen finns det ju dom som man pratar ett tag med.. sen kommer påtryckningarna om bilder. och ju mer tiden går, ju mer avklätt vill dom ha. Jag vet inte vem det är som sitter på andra sidan skärmen, så nakenbilder får dom klara sig utan, men i samma veva som det tjatet börjar, börjar jag förlora respekten för dom. 

Sen kan jag inte förstå dom som ska skicka bilder på sitt käraste organ. Är det för att man ska bli imponerad? Jag kan då inte precis påstå att det någonsin har imponerat mig.. Jag blir istället lite äcklad. Jag är inte ute på nättet för att få mig ett ligg. 

Jag hoppas och vill fortfarande tro att man kan hitta kärleken..... 

Av storm82 - 16 oktober 2015 09:31

Sitter man som vanligt på sin fas3 plats, inväntar att klockan ska bli halv tolv så man får gå hem och ta helg, Fick igenom att jag får gå här på halvtid, då både kroppen och psyket inte är det bästa. Man ska ju inte se tillbaka säger dom. Men det gör man ändå. tänker på hur mycket det gav att ha ett jobb. Nu sitter man med en massa bittra personer som många av bara sitter av tiden i väntan på att få gå i pension.

Själv tar jag en dag i taget, släpar mig iväg till min dagliga aktivitet. hur dåligt jag än mår. Att min födelsedag och jul närmar sig gör ju inte precis saken bättre. Pank är man som vanligt, kommer nog att hoppa över dena dystra dag iår. Men man vet ju aldrig. Saknar att ha folk omkring mig. känner mig så ensam, Vem skulle sakna mig om jag försvan?????

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se